I'll never let you fall, I'll stand up with you forever.

Kom hem för en liten stund sedan, var och tränade med Magda.
Det är så härligt att få umgås med min bästa vän, om än det bara var två timmar på gymmet. Då vi näst intill knappt pratade med varandra. Men att få vara i hennes närhet, få se på henne och egentligen bara vara- det är det som är så fruktansvärt skönt!



Jag känner att jag riskerar en rejäl käftsmäll när jag lagt ut denna bild. Inte bara från Magda, utan jag riskerar en rak jäkla höger av mig själv också. För vi var så jävla ofräscha! Men jag tar den risken.. :-S

Hehe, detta var iallafall förra året på Gran Canaria, när vi skulle ut på en löpartur. Som visade sig bli rätt lång.. 2 timmar var vi ute i värmen och sprang. På stranden och runt om i stan. Underbara känsla.. Men det var det enda träningspass som gjordes under de två veckor vi spenderade i Playa del inglés.

Det lät iallafall bra i våra öron om någon frågade om vi tränat och vi kunde säga, "Shit, du skulle bara veta! Vi sprang 2 timmar på stranden os.v..." - Folket behövde ju inte veta hur många gånger vi tränade, tänkte vi ;-)


Nu sitter jag och inväntar maten, Kräftsoppa! Sist mamma gjorde den, var den så otrooooooligt good!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0