3 Oktober 2013

Vecka 30 (29+1) 73,2% 75 Dagar kvar till BF-
 
Tiden går i en takt som jag inte riktigt själv hänger med i. nu har jag äntligen fått veta att jag ska inskolas på ett äldreboende här i Umeå. - så förhoppningsvis löser sig vår ekonomiska kris lite.. det är tungt och stressande att gå omkring dagarna i ända och veta att man inte får någon inkomst. att veta att vårt älskade barn snart kommer till oss och att vi har det ont om pengar..
Givetvis löser sig allting, förhoppningsvis.. det brukar det ju göra! så det är bara att hålla huvudet högt och vara lite kylig.. 
 
Som vi längtar efter dig, och tills den dagen vi får dela allt tillsammans. Älskade älskade barn.. snart är du här. och vi finner inga ord för den kärlek vi känner <3

Torsdag 26/9

v.29
Igår gick jag in i vecka 29. På samma sätt som tiden går oförskämt snabbt så känns det lite halvsegt..
Det är mycket som måste planeras och fixas innan den lille kommer till världen. Alla inköp.. och billigt är det inte. Barnvagn, bilbarnstol, vagga,spjälsäng, babyvårdsprodukter, kläder m.m. Det är sinnessjukt hur mycket pengar man butikerna tjänar på småbarnsföräldrar och nyblivna föräldrar.
Nåväl, vi har haft tur! Vi har ärvt en del saker och det mesta stora sakerna är fixade.
 
Igår var jag på arbetsintervju på Umeå kommun, i vanlig ordning var jag där alldeleeees för tidigt då jag är otroligt dålig på att lokalisera mig och veta var jag ska.
Det gick bra! Bara några timmar efter intervjun ringde de från en arbetsplats och frågade om jag var intresserad av inskolning och jobb. Excellent!
Så till veckan börjar förhoppningsvis ett annat typ av liv. ett liv där jag slipper gå hemma hela dagarna, och faktiskt kan göra någon nytta.
 
 

24 September

v.28 (27.5) 70,0% av graviditeten har passerat. 84 dagar till BF.
 
Föräldrapenning.. paniken och frustrationen som sprider sig i kroppen då man återigen går till försäkringskassan för att få hjälp med föräldrapenning. Och återigen får bekräftat att det enda man får utbetalat som arbetslös och gravid är 4.500kr/mån. Hur tänks det riktigt? Grundbeloppen är katastrofala.. hur ska man ha råd att försörja ett barn som kommer till världen? Bostadsbidrag går ansöka om fr.o.m den dag barnet är fött.. Givetvis ska detta göras.
 
Jag har panikattacker dagarna i ända, ångest och tviveltankar.. hur går man till väga?

Mycket kretsar runt i en 21 årig kvinnas huvud då hon är gravid i vecka 28, bor i en okänd stad och har både hormoner och obearbetade känslor att ta itu med.
 
Godegud, må denna ångest lägga sig snart..

-

I got some really big problems to deal with, before i can call myself ready.

 
 

Greys.

Meredith ◊

Söndag 21/10

Söndag idag, sista dagen på denna vecka. På torsdag den 25/10 slipper jag leva som en fattiglapp. På torsdag kommer det välbehövliga studiebidraget, och jag ska så gott det går försöka att inte spendera upp hela summan. Nu är det dags att börja hålla hårdare i pengarna.
 
Igår hade jag en fantastisk dag, vi var ett helt gäng ur klassen som åt surströmming hemma hos mig. Mats & Hanna som lever söderut (de nedre regionerna av detta avlånga land) i vanliga fall hade aldrig förut smakat det. Och det var nå jäkulskt underhållande!

Idag mår jag bättre än vad jag förtjänar, ingen baksmälla. men som vanligt en smäll av dagen-efter-ångest som tydligen alltid går hand i hand med alkoholen.
Nåväl, skola till veckan och studierna ligger på to-do-listan. Absoluta prio-ett att göra.
 
Jag blir förvirrad, över mina egna tankar och känslor. Hur jag ena sekunden kan vara så säker och andra sekunden vara total ovetandes. Det är inte lätt när tankegångarna korsar varandras vägar titt som tätt, och genvägar blir till omvägar. Det jag trodde var logiskt och konkret visar sig vara mer komplicerat och avancerat än jag kunnat föreställa mig. Och vad jag pratar om nu? Ja, som vanligt så använder jag mycket ord i texten, men kommer aldrig fram till saken. Jag pratar runt allting, som vanligt. Samma visa varje gång, både i fantasivärlden och den riktiga verkligheten. Jag är diffus, mitt tänkande är diffust och att ingen förstår vad jag menar när jag skriver osammahängande texter, ja det struntar jag nästan i. Det är inte det som är det vikitiga. Jag vet inte vem som läser denna blogg, och många gånger skriver jag ingenting av värde. Och ibland undrar jag var som får mig att skriva de få gångerna jag skriver.. 
 

Tonight I'm a little bit stronger, and a little bit more confused.

Måndag den 15 oktober 2012.
20 år, 2 månader och 13 dagar. Så länge har jag funnits i världen. Under 20 år 2 månader och 13 dagar har jag en livshistoria. Jag har en egen berättelse, och oändligt med händelser och erfarenheter.
Förut kunde jag inte se sakerna på det sätt jag ser på det idag. Everything happens for a reason

Jag klandrar inte mitt förflutna, jag klandrar ingen och ingenting. Saker har hänt, och det har format den person jag är idag. Jag känner mig starkare än jag gjort på väldigt länge, trots de dippar som kan uppstå med jämna mellanrum. Men jag vågar stå för det som varit, stå för det som komma skall. Och jag ångrar ingenting. Jag ångrar inte saker som hänt, och jag försöker inte göra de saker som en gång varit betydelsefulla till någonting mindre värt. Allting som hänt, bra som dåligt, har som sagt och var, format den jag idag är.
 
Mycket av det som varit hade underlättat om det inte hänt, hade underlättat nå fruktansvärt för både mig själv, anhöriga och omgivningen. Men saker händer, och kanske finns det en mening bakom det? 

Jag har tur, som hela tiden haft personer jag älskar och som älskar mig tillbaka i min omgivning. Jag har haft tur att inte stå ensam i öknen. Vill bara säga tack till er som funnits, finns och tillkommit. Allting är av sådan enorm betydelse för mig, och jag uppskattar varenda sekund jag fått och får.
 
 

Lördag 6 Oktober

Idag är jag lycklig!

Fick en fantastisk start på denna fantastiska helg, Fredagen var perfecto. Ikväll blir det firande med kära goa vänner. Och en lillasyster som fyller 18 imorgon som även det firars redan denna natt. Söndagen består av bakishäng och massa gotti, + ett enormt firande av den snart fyllda 18åringen.
Vårt alldeles egna underbara Rönnskär railcare IF damlag har tagit en plats i div. 2 Till nästa säsong, vilket gör mig mer taggad på fotbollen än någonsin!
 
Vilken underbar helg, må denna härliga anda fortsätta, nu tänker jag minsann njuta!
 
Såhär glad är jag idag (om inte ännu mer!)
 
 

Torsdag & Kanelbullens dag.

Har kämpat på med bullbak ikväll. Aldrig någonsin har jag brytt mig om kanelbullens dag förut, och aldrig någonsin har jag haft tanken att ens ställa mig och baka 120 bullar på just denna dag. Det bara blev så, och tur var det väl att det just var idag. På kanelbullens dag!
Och som vanligt blev de inte det minsta torra, utan snarare dränkt i smör,socker och kanel. Ska det vara så ska det, som pippi långstrump brukade säga. Eller brukade hon ens det?
- Men som jag tänkte på när jag snackade med Mats (klass och bästa labb-kompis) så tänker jag alltid på Pippi Långstrump och pepparkaksbakning så fort mjöl är inblandat. För kaos blir det minsann, och vitt som rena rama julafton. Men än är det inte jul, håll oss på sträckbänken ännu ett tag.. Vore skönt att hinna njuta av höstens alla färger och kontraster först!
 

Inspiration

I can't save you if you don't let me.

 
Efter många år av saknad, många år av osäkerhet och tystnad kliver jag nu fram. Med något mer skinn på näsan, mer kött på benen och mig själv att luta mig tillbaka till. Jag är inte självständig, inte än. Inte helt oberoende av andra, men det går framåt. Denna vecka har jag pratat ut, insett att man inte kan gräva sig ner i det som varit. Det som varit har gjort mig till den jag idag är, alla händelser och erfarenheter har skapat mig. Och min identitet är ännu inte fastställd, men varför denna panik? Varför ska jag måste veta var jag befinner mig om 5 år, 10 år? Mitt kontrollbehov har alltid varit katastrofalt strängt, och att tänja på gränserna har jag aldrig riktigt gillat. Förän nu, jag skapas fortfarande, jag upplever nya saker, lär känna andra sidor av mig själv som jag inte trodde fanns. Får helt nya insikter och perspektiv på saker och ting, och lär mig för var dag som går.

För att någonting går käpprätt åt helvete betyder det inte att hela världen går under. Jag har lärt mig att hitta en viss styrka i situationer som jag aldrig tidigare gjort. Jag har en lång väg att vandra, mycket kvar att lära.
Men det känns just i denna skrivande stund, helt okej. Helt okej att inte ha kontrollen över allting, helt okej att faktiskt bara vara och inte krossa hjärnans alla hinnor med hjälp av alla förvirrade tankar.

Idag känns det såhär, och därför känner jag att det är värt att dokumentera. För ärligt, alla som någon gång skrivit någon typ av dagbok, hur ofta skriver man ner de saker man upplever som bra? eller bättre? Största prioritet och största behovet av att få skriva av sig är ofta i de negativa cirklarna. Medan man i glädjens stund gärna delar med sig till någon viktig person i livet.
 
Onsdag idag, och att Magdalena är i Skellefteå till söndag känns fantastiskt!
 
 
Det är okej att falla tillbaka, ta nya tag, bearbeta. Det är okej att känna att det är okej. och att sedan återgå till att det inte längre är okej. Det är ingenting som säger att ett känslotillstånd är permanent, det ska variera. Annars skulle man inte uppskatta det man har, annars skulle man inte uppskatta någonting överhuvudtaget.
 
 

You got to live before you can afford to die

I believe that everything happens for a reason. People change so that you can learn to let go, things go wrong so that you appreciate them when they’re right, you believe lies so you eventually learn to trust no one but yourself, and sometimes good things fall apart so better things can fall together.

No pain, No gain.

 

Söndag.

Sliten efter helgens bravader.
Fredagen som skulle bli en mysig lugn kväll med vinprovning och ostbricka slutade helt plötsligt i Fest. Jag och Magda körde på spontanare, vilket visade sig bli riktigt bra! Fest med klassen.
Lördagen var det grillning med klassens hjältar, och nu en söndag som denna ligger jag i soffan mest hela tiden. Gått ut på promenad, sagt hejdå till min kära vän Magdalena som beger sig åter till Umeå. (Dock får vi ju umgås till helgen igen)

Kort sagt kortfattat!
RSS 2.0