Citatet; "Man lär sig av sina misstag", stämmer det?
Men frågan är, lär man sig av det?
Jag har gjort alldeles för många misstag under mitt 17,5 års "långa" liv. Kan det bli för många? Egentligen vet jag att jag inte ens levt halva mitt liv, men ändå är misstagen redan uppe i 1000-tals..
Misstag, är saker man känner kraftig ånger över. Skuldkänslor. Med andra ord, inte "de positiva känslorna"
Jag står för mina misstag.
Och med det menar jag absolut inte att jag är stolt över dem, inte att jag går runt och skryter. Jag känner en enorm ånger, ångesten väller över. Misstag är någonting man gärna "väljer att skippa" under livets hela lopp. Men man kommer aldrig undan, de förföljer dig vart du än går.
Har man aldrig gjort ett misstag, så är man verkligen unik. Då kan jag garantera att du är ensam i världen om denna sak.
Jag personligen har lärt mig av mina misstag, jag har vuxit, fått en helt annan syn på saker och ting. Insett vad som är rätt och fel. Till viss del önskar jag givetvis att jag fått slippa vissa misstag. Men om man ser det från ett annat perspektiv så lär man sig faktiskt. Man får en ny chans, att förbättra sig till nästa gång. Inte upprepa misstaget som hänt en gång.
Misstag, är ett stort område. allt från det ena till det andra. och det finns ingen gräns för vad folk tolkar som misstag.
Ibland kan det även vara så att misstaget som du gjort, inte är så stort som du trodde från början. Att man överdriver i sitt egna huvud och förstorar saker.
å andra sidan, kan det vara ett väldigt stort misstag som du inte riktigt förstår varför det helt plötsligt blev så "stort".
Nåväl, det jag vill få sagt med det här är:
- ALLA GÖR VI MISSTAG.
Det gäller att acceptera det man gjort, ta klivet ur, och fortsätta framåt.
Jag måste erkänna att det här är vad jag tycker, men inte alltid gör.
Jag har otroligt svårt att acceptera mina misstag, att bara gå vidare från saker jag ångrar så skarpt..
Men jag tror, jag vet, att man måste göra det för att kunna fortsätta i rätt riktning.
Om det misstaget man gjort, får extrema konsekvenser. Dv.s. att det hela inte bara drabbar en själv, utan även andra. Så blir det ännu tuffare, ännu jobbigare att släppa taget.
Alla är vi olika på den fronten, är vi villiga att acceptera? är det överhuvudtaget ens möjligt?
Ibland kan det behövas tid, tid att tänka igenom, tid att få fundera och vara för sig själv..
Men hur man än vrider och vänder på det, så kommer det där förbannade misstaget alltid att finnas kvar.
Det går inte få saker och ting ogjort. Det går bara inte.
Hur gärna man än önskar, hur mycket man än vill.. Så har det hänt, så är det gjort.
Och det går aldrig ta tillbaka.
komplicerade misstag..
Lär man sig av sina misstag? Kan man strycka ett streck över det? kan man gå vidare?
och saken är den, att det är inte över. Innan livet är slut, har siffran med antal misstag multiplicerats tills det inte längre går att räkna ut summan. Man slipper aldrig undan.
"Don´t be afraid of making mistakes. The one who never makes any, won´t learn how the real life works"
Funderingar och tankar flödar över..
Visst är det så, att vi alla gör misstag men jag tror att det viktigaste är att inte älta misstagen utan lära sig av det som hänt och FÖRSÖKA låta bli att upprepa dem. Jag kan ångra en del val jag gjort i livet, en del saker jag sagt och gjort. Jag kan ångra att jag låtit vissa personer komma mig nära trots att de inte hade vett att uppskatta det men trots att det kan göra ont i bland när jag tänker på det så försöker jag hitta det bra i det som hände, packa ner det i väskan och sedan gå vidare. Det är ju av misstagen vi lär oss (trial and error ;) så utan dem skulle vi stå och stampa på samma ställe hela livet och det låter ju inte så värst roligt.
Misstag som drabbar andra är så j-la jobbiga att jag får svårt att andas, vet inte heller riktigt hur man ska komma över dem men en bra grej är kanske att prata om det och säga förlåt om det är nödvändigt.
Kära mams är en klok kvinna med en viss deterministisk syn på livet då hon säger att allt som händer har en mening, vi förstår den bara inte alltid. Och det bästa av allt är när hon säger "det ordnar sig alltid". Så många gånger hon sagt det då jag inte trott henne, då jag trott att det nattsvarta runt om mig skulle kväva mig men i slutändan visade det sig att hon hade rätt och jag hade fel. Så många felaktiga val jag gjort här i livet men om jag inte gjort dem skulle jag inte vara där jag är idag, och just nu är jag rätt nöjd med min plats livet. Ok, kanske inte varje dag men jag försöker iaf göra det bästa av vad livet har att erbjuda... ;)
Glöm aldrig att tillåta dig själv att leva söta Em! ♥
